Frågor och svar

Vad är skillnaden mellan bruttokostnader, nettokostnader och kostnader? Ingår samma kostnadsslag i olika verksamhetskostnader?

I bruttokostnad ingår alla kostnader för en verksamhet, utan avdrag t.ex. för interna intäkter eller försäljning av verksamhet. Vid kostnadsjämförelser använder man vanligen nettokostnader eller kostnader.

Nettokostnad (finansiering via skatter och generella statsbidrag)
Bruttokostnad minus externa och interna intäkter (dvs bruttointäkter)
Kostnad (för det egna åtagandet)
  • Bruttokostnad
  • minus interna intäkter
  • minus försäljning till andra kommuner och landsting

Olika myndigheter använder ibland begreppet "kostnad" på andra sätt än det ovan beskrivna. I Kolada beskriver vi vilket kostnadsbegrepp som används i respektive nyckeltals definitionstext.

Vad är det för skillnad på begreppen hemkommun och skolkommun som används för nyckeltalen om skolan?

Hemkommun - Här ingår elever som var folkbokförda i kommunen, oavsett var de undervisades.

Skolkommun - På Skolverket kan begreppet "skolkommun" användas på två sätt. Ibland betyder det "skolor belägna i kommunen, geografiskt", ibland betyder det "skolor i den egna kommunens regi". I Kolada undviker vi att använda begreppet "skolkommun".

Jag använder Mac och får inte Kolada att fungera. Vad kan jag göra?

Kolada stödjer Firefox på Mac. På Gör så här hittar du en länk för gratis nedladdning av programmet.

När använder man vägt och när använder man ovägt medelvärde?

Det beror på vilket förhållande man vill beskriva. När man beräknar ett ovägt medelvärde har alla kommuner eller landsting samma vikt. Medelvärdet kommer då att gälla för en genomsnittlig kommun/landsting. Ett ovägt medelvärde för skattekraft/invånare gäller alltså för genomsnittskommunen/landstinget. När man istället beräknar ett vägt medelvärde så ger man olika vikt till olika kommuner/landsting. Viktar man t.ex. med antalet invånare anger ett vägt medelvärde för riket vad som gäller för en genomsnittlig invånare i riket. Ett med invånarantalet vägt medelvärde för skattekraft per invånare anger den för riket genomsnittliga skattekraften per invånare.

Kolada kan alltid beräkna ovägda medelvärden. Det ovägda medelvärdet beräknas på alla värden som finns i Kolada. Om data saknas för någon kommun eller något landsting ingår kommunen/landstinget inte i medelvärdesberäkningen.

För många nyckeltal kan Kolada beräkna korrekta vägda medelvärden. I vissa fall saknas dock underlag för beräkning av vägda medelvärden i databasen, eller så är det inte relevant över huvud taget. I sådana fall redovisas inget vägt medelvärde för nyckeltalet.

Varför blir rangordningstal ibland olika, trots att nyckeltalsvärdena är desamma?

Om rangordningstal skiljer sig åt är inte nyckeltalsvärdena lika. Nyckeltalsvärden ligger ibland lagrade med fler decimaler än vad som visas i Kolada. Skiljer sig rangordningstalen åt så finns det en skillnad i värde som är så liten att den ryms inom den avrundning som Kolada gör vid presentationen.

Varför börjar namnet på vissa nyckeltal med ”U. ”?

Om nyckeltalets namn börjar med ”U. ” är det ett s.k. ”utvecklingsnyckeltal”. Det betyder att det är ett nyckeltal som kanske inte tagits fram så länge, eller där kvalitetsgranskningen inte är säkrad, eller där det inte finns en säkrad årlig produktion av data. Utvecklingsnyckeltal är i allmänhet nyckeltal som beskriver kvalitet, t.ex. från Öppna jämförelser, eller sådana som kommuner och landsting själva tar fram och publicerar direkt i Kolada.