Frågor och svar

Vad är produktivitet och effektivitet?

Produktivitet och effektivitet handlar om relationen mellan förbrukade resurser (t ex material eller arbetad tid) och det värde verksamheten skapar. Produktivitet är prestationer per resurs, t ex omvårdnadsinsats per krona. Med effektivitet avses istället resultat per resurs, t ex av eleverna uppnådda kunskaper och värden per krona. Skillnaden mellan produktivitet och effektivitet handlar därmed om vilket värde vi fokuserar på. Om vi undersöker relationen mellan volymer (ett antal prestationer t ex hemtjänstinsatser) och resurser så handlar det om produktivitet, men om vi istället undersöker relationen mellan resurser och resultat som är i linje med uppsatta mål för verksamheten (t ex graden av värdigt liv för de äldre) så är vi inne på effektivitet.

Vad är skillnaden mellan nettokostnad och kostnad?

Om vi räknar samman alla kostnader för en verksamhet, utan att göra avdrag för några intäkter, får vi det som kallas bruttokostnad. Bruttokostnaden visar vi sällan i Kolada, eftersom det oftast är relevant att dra av några typer av intäkter. De två vanligaste sätten att visa kostnader för olika verksamheter i Kolada är Nettokostnad respektive Kostnad.

Nettokostnad = Bruttokostnad minus externa intäkter och interna intäkter.

I Nettokostnad drar vi av alla intäkter från bruttokostnaden – både externa och interna intäkter. Nettokostnaden visar alltså verksamhetens kostnad efter avdrag för bland annat riktade statsbidrag och användaravgifter, och speglar därför hur stor finansiering verksamheten behöver genom skatt och generella statsbidrag.

Kostnad = Bruttokostnad minus interna intäkter minus försäljning till andra kommuner och regioner.

I Kostnaden drar vi av interna intäkter, dvs intäkter som verksamheten får från andra delar av kommunen/regionen. Vi drar också av intäkter från försäljning till andra kommuner och regioner. Kostnaden visar alltså hur mycket det kostar att tillhandahålla en verksamhet, oavsett om det sköts i offentlig regi eller köps av andra utförare. Till skillnad från nettokostnad tar vi inte hänsyn till hur stor del som finansieras genom skatt och generella statsbidrag, eller genom användaravgifter och riktade statsbidrag. Interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner vill vi däremot dra av, eftersom det är intäkter för sådant som ligger utanför verksamhetens åtagande. Kostnad kallas också hos SCB för just Kostnaden för åtagandet.

Läs mer om olika kostnadsbegrepp här

Olika myndigheter använder ibland begreppet "kostnad" på andra sätt än det ovan beskrivna. I Kolada beskriver vi vilket kostnadsbegrepp som används i respektive nyckeltals definitionstext. Majoriteten av kostnadsnyckeltalen i Kolada baseras på Räkenskapssammandraget som alla kommuner lämnar in till SCB årligen.

Vad är det för skillnad på begreppen hemkommun och lägeskommun som används för nyckeltalen om skolan?

Hemkommun - Här ingår elever som var folkbokförda i kommunen, oavsett var de undervisades.
Lägeskommun - Här ingår elever i skolor belägna i kommunen, oavsett om det är kommunal eller fristående skola, och oavsett var eleverna är folkbokförda.

Vad är skillnaden på ovägt medelvärde och Riket?

I Kolada är det möjligt att jämföra din kommuns/regions resultat med två olika medelvärden - ovägt medel och Riket.

Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner/regioner – hur det ser ut i en genomsnittlig kommun/region. Det beräknas genom att vi summerar alla kommuners eller regioners värde och dividerar med 290 respektive 21. Om någon eller några kommuner/regioner saknar data för det aktuella nyckeltalet så divideras värdet med det antal som har värden. Exempel: Ett ovägt medelvärde för alla kommuner avseende Meritvärde i åk 9 kommer att beskriva värdet för en genomsnittlig kommun.

Ett medelvärde för Riket beräknas annorlunda. Riket är det mått som motsvarar hur något är för en genomsnittlig invånare (brukare/patient/elev) i Sverige, och kan ofta redovisas även om värdena för enskilda kommuner inte får redovisas av sekretesskäl. I riksmedelvärdet väger varje kommun/region olika tungt beroende på att man har olika många invånare, brukare, patienter och så vidare. Det tar vi inte hänsyn till i "Ovägt medel". Exempel: Uppgiften om Riket för Meritvärde i åk 9 beskriver resultatet för en genomsnittlig elev i Sverige.

Vi publicerar uppgifter om Riket sedan 2015. Där det är möjligt kompletterar vi med uppgifter om Riket bakåt i tiden.

Vad är Liknande kommuner och regioner?

Liknande kommuner/regioner *verksamhetsområde* är en jämförelsegrupp med 7 kommuner eller regioner som strukturellt liknar den kommun eller den region som är i fokus. Liknande kommuner som jämförelsegrupp finns på kommunal nivå för olika verksamhetsområden, till exempel grundskola och äldreomsorg, samt för en övergripande nivå som förutom invånarantal baseras på skattekraft och strukturkostnad.

För regionerna finns jämförelsegruppen Liknande regioner hälso- och sjukvård samt Liknande regioner Socioekonomi

Vilka som väljs ut som liknande kommuner eller regioner baseras till största del på referenskostnaden (70 procent), som beskrivs i ett eget stycke nedan, men också på invånarantal (30 procent). För Liknande kommuner Äldreomsorg tas även hänsyn till huvudmannaskap för hemsjukvården. Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde kosta, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen eller regionen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. De kommuner eller regioner som ligger närmast varandra vad gäller förväntad kostnad för en verksamhet samt invånarantal bildar alltså en jämförelsegrupp. Liknande kommuner eller Liknande regioner är därför framför allt relevanta för kostnadsjämförelser.

Grupperna Liknande kommuner integration och Liknande kommuner/regioner Socioekonomi innehåller också sju andra kommuner/regioner, men skiljer sig från de andra jämförelsegrupperna då de inte är baserade på referenskostnaden. Liknande kommuner integration är istället utvald utifrån invånarantal, antal asylsökande, antal kommunmottagna och utrikes födda från länder utanför EU/EFTA. Liknande kommuner/regioner Socioekonomi bygger på ohälsotal, utrikes födda, utbildningsnivå, förvärvsarbete och medianinkomst samt andel unga respektive äldre i befolkningen.

Liknande kommuner beräknas varje år, baserat på data för det angivna året. Detta gör att det kan vara delvis andra kommuner som är mest lika i år jämfört med förra året. Syftet med gruppen liknande kommuner är att få fram en grupp av kommuner som är mest lik den egna i det valda avseendet - varje år. Konsekvensen är då att de specifika kommunerna som ingår i gruppen kan ändras.

Vad är Referenskostnad?

Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde ha för nettokostnad, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet.

I kostnadsutjämningen har varje verksamhetsområde en standardkostnad som ska korrigera för strukturella skillnader. Standardkostnaden för äldreomsorg baseras exempelvis till stor del på antalet äldre i befolkningen och standardkostnaden för grundskola på antalet individer i skolålder. Referenskostnaden är en justering av standardkostnaden där hänsyn även tas till följande kommunövergripande delar i kostnadsutjämningen: löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Referenskostnaden bygger på det faktiska utfallet det aktuella året, till skillnad från standardkostnaden, som baseras på preliminära uppgifter. I nyckeltalsbeskrivningen hittar du vilka faktorer som ingår i referenskostnaden för det specifika verksamhetsområdet.

Referenskostnad kallades tidigare för Strukturårsjusterad standardkostnad.

Varför påverkas nettokostnadsavvikelsen och referenskostnaden 2019 av det nya utjämningssystemet?

Nettokostnadsavvikelsen är skillnaden mellan nettokostnad och referenskostnad för en kommun eller region. Nettokostnaden är den faktiska kostnaden för en verksamhet t ex grundskola. Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde ha för nettokostnad, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen/regionen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet.

Kostnadsutjämningen mellan kommuner och mellan regioner beräknas inför ett verksamhetsår för att kommuner och regioner ska veta vilken utjämning de har att förhålla sig till. Vi tar utjämningen år 2021 som exempel:

I september 2020 beräknar SCB preliminära uppgifter för kostnadsutjämningen 2021 för att kommuner och regioner ska ha ett underlag i budgetarbetet. I december 2020 gör SCB en ny beräkning som är underlag för Skatteverkets preliminära beslut av vilka bidrag och avgifter som ska utgå under utjämningsåret 2021. Den 15 april 2021 fattar skatteverket slutligt beslut om utjämningen.

För att det ska vara möjligt för SCB att ta fram preliminära uppgifter för kostnadsutjämningen i september 2020 avseende verksamhetsår 2021 baseras standardkostnaderna i utjämningen på uppgifter från kommunernas räkenskapssammandrag för 2019. Utjämningen avseende verksamhetsår 2021 baseras alltså på kostnader och befolkningsstruktur 2019.

När SKR sedan tar fram uppgifter för referenskostnaden 2019 baseras de på hur kostnader och befolkningsstruktur såg ut 2019 och SKR utgår alltså från och med referenskostnaden 2019 från de strukturella komponenter som finns med i kostnadsutjämningen från 2020.

Vi har genomfört en HME-enkät. Hur publicerar jag resultaten i Kolada?

Excelmall för inrapportering finns på www.skr.se. Gå till ”Redovisning i Kolada”. Ladda ner och fyll i mallen. Skicka den ifyllda mallen till oss på inmatning@kolada.se. Vi publicerar inkomna resultat i början av varje månad.

Vad betyder det när det står ett årtal i parentes i slutet av nyckeltalsnamnet?

Årtalet visar det sista året som data för nyckeltalet togs fram och även om det inte kommer att uppdateras mer i framtiden så ligger det kvar i Kolada för att man enkelt ska komma åt dess historik. Se nyckeltalsbeskrivningen för mer information eller kontakta RKA:s kansli om du har frågor om nyckeltalet.

När kommer data för nyckeltalet jag är intresserad av?

Du kan hitta publiceringsdatumet i Koladas Fri sökning. När du sökt fram nyckeltal i Fri sökning för du muspekaren över nyckeltalsnamnet i tabellen. Då visas en nyckeltalsbeskrivning, dvs hur nyckeltalet är framtaget och vilken källan är. Där finns också information om nästa publiceringsdatum; om vilket år data som kommer vid nästa publicering avser och vilken vecka det publiceras. Vissa nyckeltal har en preliminär publicering och då visas vilken vecka det sker.

Brukarstatistik hemtjänst- ny definition

I den nya hemtjänstdefinitionen har vi tagit bort alla brukare som endast har trygghetslarm, matdistribution, avlösning eller ledsagning när vi räknar antalet hemtjänsttagare. Vissa kommuner registrerar dessa fyra insatser som hemtjänst, medan andra registrerar det som separat biståndsbeslut. Genom att ta bort dem ökar vi jämförbarheten.

Dessa kommer påverkas

Om din kommun registrerar trygghetslarm, matdistribution, avlösning och ledsagning som separata bitståndsbeslut är siffrorna desamma.
Om din kommun däremot registrerar detta som hemtjänst blir antalet hemtjänsttagare färre med den nya definitionen.

Om du upptäcker fel i statistiken

Vi använder uppgifter från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning. Om du upptäcker fel i statistiken för din kommun, kontakta Socialstyrelsen via mejl för att korrigera statistiken: inrapportering@socialstyrelsen.se

Vi uppdaterar uppgifterna i Kolada för alla år en gång under våren och en gång på hösten.

Nyckeltal som utgår från urvalsundersökningar medför osäkerhet beroende på bortfall och urval

I Kolada finns nyckeltal som utgår från urvalsundersökningar. Här finns det extra anledning att vara
försiktig i tolkningen av resultatet utifrån att urvalsbaserade nyckeltal medför osäkerhet avseende både
urval och bortfall. Urvalsosäkerheten beror på att endast en delmängd av populationen ska beskriva hela populationen. Förändringar mellan två år för en enskild kommun eller mellan t.ex. en kommun jämfört med riket behöver ofta vara påtaglig
för att det med säkerhet ska gå att säga förändringen eller skillnaden inte beror på slumpen